Äntligen var jag framme. Första gången jag skulle bo för mig själv, i min egen lägenhet. Det var inte heller var som helst, utan jag hade flyttat från en liten håla utanför Göteborg i Sverige till mitt i Los Angeles, Kalifornien, USA. Jag gick långsamt mot utgången av flygplatsen medan jag höll hårt om mina väskor och tittade mig runt med stora ögon. Allt var så annorlunda, så mycket bättre. Till och med säkerhetskrontollen hade jag tyckt varit bättre än någon annan stans jag någonsin varit. Visst, inte för att jag flugit jättemycket, men ändå. Jag hade inte bråttom, eftersom ägaren till lägenheten och jag hade kommit överens om att träffas vid ingången till det lilla lägenhetsområdet om ungefär två timmar. När jag väl kom ut slogs jag av värmen. Som tur var hade jag förberett och bytt om till en slapp klänning så fort jag kunde efter att planet hade landat. Jag hade även på mig vita Converse och en svart keps med nitar på. Min svarta skinnjacka hade jag hängandes över armen, om jag skulle haft på mig den skulle jag brunnit upp. Det stod flera taxibilar på rad som bara väntade efter att få kunder. Det skulle ta mig ungefär 40 minuter med taxin till dit jag skulle bo, så det kanske var bäst att åka med en gång och inte börja med äventyr med en gång. Better safe than sorry, right?

Jag gick fram till taxin som stod längst fram med min väska hängandes över axeln och min stora resväska dragandes efter mig.

- Hello beautiful! Where do you want to go today? frågade mannen som stod vid bilen. Han gick genast emot mig leendes och sträckte sig efter min resväska som jag lät honom ta.

- To 1800 N. New Hampshire Ave. please, svarade jag och besvarade leendet.

Han nickade och öppnade bagageluckan innan han vant lade min resväska i bagageutrymmet.

- How much will this cost? frågade jag och drog fingrarna genom håret medan jag kisade mot honom. Solen var väldigt stark än vad den hade varit i Sverige.

- Usually 84,67 dollars, but for you we can say 80, svarade han och stängde bagageluckan innan han vände sig leendes om mot mig.

Jag försökte räkna ut hur mycket det var i svenska kronor ungefär, och kom upp i över 500 kronor. Det var väldigt dyrt, men det var ett måste just nu. Visst jag kunde ta bussen och det var även den jag skulle använda mig av ett tag framöver, men just då var det en taxi jag behövde.

- Okay, thank you, sa jag och log innan jag tog de sista stegen fram till taxin.

- What’s your name? frågade mannen medan han snabbt gick fram och öppnade dörren till baksätet för mig.

- Elisabeth, Elisabeth Stark, svarade jag och tackade honom innan jag hoppade in.

Han stängde sedan dörren och gick snabbt runt till förarsidan där han hoppade in bakom ratten. Jag rotade runt i min väska några sekunder och satte sedan på mig solglasögonen jag letat efter.

Bilturen bestod av några frågor från mannens håll, som var jag kom ifrån och hur länge jag hade tänkt stanna. Jag svarade så gott jag kunde och efter ett tag satte han på radion vilket gjorde mig lättad. Jag var varken osocial, blyg eller någonting sådant, men just då ville jag inte prata med någon. När han svängde in vid kanten, stannade bilen och sa ”This is it” trodde jag honom först inte. Jag tittade ut genom bilfönstret och jag kände igen byggnaden från bilderna jag sett, men jag hade svårt att förstå det.

- Are you alright miss Stark? frågade han och kände hur han kollade bak på mig I backspegeln.

Jag flyttade snabbt blicken mot den och log mot honom genom den.

- More than alright, svarade jag och fortsatte att le medan jag letade fram min plånbok i väskan.

Jag gav honom åtta tiodollarsedlar och en femdollarsedel i dricks vilket han tackade hjärtligt för innan han steg ur bilen. Han öppnade dörren för mig innan han tog ut min väska ur bagaget.

- Can you take care of yourself now, or do you want me to help you? frågade han när jag hade stigit ur bilen och stängt dörren efter mig.

- No, I’m fine, but thank you, sa jag och log mot honom.

- Okay then. Have good day miss Stark, sa han och drog igen bagageluckan igen medan han log mot mig.

- Thank you, you too, sa jag och besvarade leendet innan jag tog min resväska och rullade den efter mig in till området av lägenheterna jag skulle bo.

Allt var perfekt. Jag var i Los Angeles, Kalifornien, USA, jag hade kommit fram till mitt hem och det fanns inget annat än längtan och hopp i mitt hjärta. Allt som hade hänt de senaste åren i Sverige skulle jag äntligen kunna lämna bakom mig och nu hade jag hela min framtid att göra precis vad jag ville med.

- Are you Elisabeth Stark? hörde jag en kvinnoröst fråga och vände mig om mot henne där hon kom gåendes innan jag nickade leendes. You’re early.

- Yeah, I thought it was better than being late, sa jag och skrattade lite. Hon stämde in i skrattet innan hon sträckte fram handen.

- My name is Wanda Morgan and I am the owner of these apartment buildings. Let me show you yours, sa hon och jag skakade hennes hand innan hon började gå mot en trappa som var på utsidan av en av de tre byggnaderna.

Jag följde snabbt efter och bar upp min tunga resväska för trappan utan att bli påverkad av dess tyngd. Hon tog fram en nyckelknippa med två nycklar på och gick fram till dörren som var näst längst bort på korridoren på andra våningen. Hon låste upp dörren och tryckte ner handtaget innan hon öppnade dörren.

- Welcome home, sa hon och log mot mig medan hon gjorde en gest med armen för att visa att jag skulle gå in.

- Thank you, sa jag och besvarade hennes leende innan jag gick in för första gången i min lägenhet.

Min egen lägenhet, mitt egna ställe. Från och med då kunde vad som helst hända, vilket jag snart skulle få reda på.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sådär, vad tycker ni? Kommentera gärna, både bra och dåliga saker, är tacksamt för allt! Förhoppningsvis kommer andra delen upp så fort som möjligt! Kanske senare idag, kanske imorgon, only time will tell!

 

Samira

16 juli 2013 15:04

Vill du göra bloglovinbyte?❤

http://we-break-it.bloggplatsen.se

Emma

16 juli 2013 18:03

Jag använder mig tyvärr inte av bloglovin', men hör av mig ifall jag skaffar, tack ändå! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!   Det är jag som är Emma och som startat upp denna bloggen! Jag håller på att skriva på en fan fiction-novell som förhoppningsvis kommer upp så fort och så ofta som möjligt! Fick en idé igår, började skriva och har snart klart första dele...